Petter — Arbete song lyrics and translation
The page contains the lyrics and English translation of the song "Arbete" by Petter.
Lyrics
Arbete ger bröd så jag svettas för en orsak
En klok insikt och livet känns solklart
Liksom bäckarna flödar till floder
Floder till havet, vi bygger utav dem
Erfarenhet, ja jag tror jag har dem
Uppväxt i staden så jag är hygglig med garden
Man lär sig att leva efter sin egen miljö
Blir robust och hård när allting faller som snö
Det här är vardagsmat, kanske en värdslig sak
Men det skrämmer mig ibland för jag har en bitter smak
Ingen dör före sin tid, det har ödet bestämt
Aldrig trott på nån Gud men får känslor i advent
Livet är paniken i en brinnande teater
Och jag brinner inombords och min hjärna är en krater
Och färgen från min omgivning den finns därinpå
Så likt betongen är grå blir mina känslor blå
För jag lämnar allt det där
Så långt som det bär, fast i min värld
För jag hamnar alltid där
Så långt som det bär, fast i min värld
Och dom minns jag, frågorna dom finns här
Dagarna går jag dealar ständigt med min dumhet
Vill göra rätt på nåt sätt och få det rumsrent
Men felstegen finns där, har gjort dem till tusen
När bjälkarna ruttnar, faller hela huset
Svårt att formulera varför jag lever så här
Drömmer om att resa, om att få se vår värld
Innan den försvinner för gott, för det är nåt jag förstått
Att inget är för evigt under människans brott
Jag kastar olja på paletten för att måla mitt liv
Det blir en dåre på driv som alltid snålar med tid
Min spontanitet liknas närmast vid en blomma
Där nätterna blir långa, har svårt att somna
Och vardagen är grå, ett mönster man vill bryta
Daglig basis det handlar om att flyta
Och drömmarna de kvävs men de finns i perferin
Som energi och bensin, ett depressionsvaccin
För jag lämnar allt det där
Så långt som det bär, fast i min värld
För jag hamnar alltid där
Så långt som det bär, fast i min värld
Och dom minns jag, frågorna dom finns här
Har vart i lejonets kula, stått där vid grinden
Klättrat för högt, har fått känna på svindeln
Aldrig tittat ned, men blickat upp mot himlen
Berusat mig själv för att flippa mina sinnen
Sen vaknat upp till något sobert tillstånd
Kan inte rubba på tiden för den har sin gång
Alla klavertramp, klart jag minns dem
Folk som jag sårat genom åren är det synd om
Vi faller isär, det har man lärt sig genom åren
Skriker och svär, hinner knappt läka såren
Det börjar med en bagatell som slutar i hell
Slutar i en lägenhet där jag somnar helt själv
Lyrics translation
Work gives bread so I sweat for a cause
A wise insight and life feels obvious
Like the streams flowing to rivers
Rivers to the sea, we build out of them
Experience, yes I think I have them
Growing up in the city so I'm decent with garden
You learn to live by your own environment
Becomes sturdy and hard when everything falls like snow
This is commonplace, perhaps a worthy thing
But it scares me sometimes because I have a bitter taste
No one dies before their time, fate has decided
Never believed in any God but gets emotions in advent
Life is the panic of a burning theater
And I'm burning inside and my brain is a crater
And the color from my surroundings it's right there
As much as the concrete is gray My Feelings turn blue
Because I'm leaving all that
As far as it carries, stuck in my world
Because I always end up there
As far as it carries, stuck in my world
And they, I remember, the questions they're here
The days go by I deal constantly with my stupidity
Want to do the right thing somehow and get it room clean
But the wrong steps are there, have made them a thousand
When the beams rot, the whole house falls
Hard to articulate why I live like this
Dreaming of traveling, of seeing our world
Before it disappears for good, because there's something I understand
That nothing is forever under the crimes of man
I throw oil on the palette to paint my life
It becomes a fool on the drive who always skimps on time
My spontaneity is almost likened to a flower
Where the nights get long, have difficulty falling asleep
And everyday life is Gray, a pattern you want to break
Daily basis it's all about flowing
And the dreams they suffocate but they are in the perferin
Like energy and gasoline, a depression vaccine
Because I'm leaving all that
As far as it carries, stuck in my world
Because I always end up there
As far as it carries, stuck in my world
And they, I remember, the questions they're here
Has been in the lion's den, standing there at the gate
Climbed too high, got to feel the Vertigo
Never looked down, but looked up at the sky
Drunk myself to freak my senses
Then woken up to some sober state
Can't change the time because it's its time
All klavertramp, clearly I remember them
People I've hurt over the years it's a shame
We are falling apart, it has been learned over the years
Screaming and swearing, barely able to heal the wounds
It begins with a trifle ending in hell
Ends in an apartment where I fall asleep completely by myself