Ola Magnell — Tidsdåren song lyrics and translation

The page contains the lyrics and English translation of the song "Tidsdåren" by Ola Magnell.

Lyrics

Det fanns en tid när åar flöt i stilla harmoni
Med träd och grodd och gräs på gods och gård
Det kallas romantik och det kallas nostalgi
För den som inte hade gods och guld var tiden hård
Det fanns en tid när mänskor kunde tala med varann
Och inte bakom ryggen på en vän
Det säjs att det var Rom som föll och Spartacus som vann
Och Goliat besegrades men det var länge sen
Abel slogs ihjäl och floden kom
Dränkte Kain och allt fick börja om
Det fanns en tid när åkrar plöjdes upp och togs i bruk
Bland stubbar, stock och sten där plogen slant
Och nog blev man förgiftad även då men knappast sjuk
Av kadmium, ja du har hört det förut, inte sant
Det fanns en tid när städer dränktes av en vidrig lukt
Och råttor åt från fattighjonens bord
Det säjs att ingen längre dör i fattigdom och fukt
Lorten flöt till havs och råttan flydde under jord
Det stinker inte längre nu som förr
Det osar svavel innanför min dörr
Det fanns en tid när hon var lika mycket värd som han
Och ingen man blev bannad för en tår
Det säjs att det var hon som en gång var en sorts tyrann
Och att han som är tyrann idag var förtryckt igår
Det fanns en tid när varje vink från fogdarna var lag
Men «ja» var ändå ja — och «nej» var nej
Fast fogdarna är färre, är dom rikare idag
Och lagens ord är grekiska, åtminstone för mej
Mänskor sliter än och fogden tar
Vad folket gör men mera sällan har
Och det var knappast gamle Noak som
Snodde folkets ark om floden kom

Lyrics translation

There was a time when rivers flowed in quiet harmony
With trees and sprouts and grass on the estate and farm
It's called romance and it's called Nostalgia
For the one who did not have goods and gold time was harsh
There was a time when people could talk to each other
And not behind the back of a friend
It is said that it was Rome that fell and Spartacus that won
And Goliath was defeated but it was a long time ago
Abel was killed and the river came
Drowned Cain and everything had to start over
There was a time when Fields were plowed up and put into service
Among stumps, log and stone where the plow slant
And probably one was poisoned even then but hardly sick
Of cadmium, yes you've heard it before, haven't you
There was a time when cities were drowned by a disgusting smell
And rats ate from the table of the Pauper
It is said that no one dies in poverty and dampness
The port floated at sea and the rat fled underground
It doesn't stink anymore like it used to be
There's sulfur inside my door
There was a time when she was as much worth as he
And no man was banned for a tear
It is said that it was she who was once a kind of tyrant
And that he who is a tyrant today was oppressed yesterday
There was a time when every hint from the bailiffs was law
But" yes "was still yes — and" no " was no
Although the bailiffs are fewer, they are richer today
And the words of the law are Greek, at least for me
People are still working and the bailiff is taking
What the people do but less often have
And it was hardly old Noah who
Stole the people's ark if the river came