Ola Magnell — Boningen var kall song lyrics and translation

The page contains the lyrics and English translation of the song "Boningen var kall" by Ola Magnell.

Lyrics

Till en plats utan el och telefon
Kom jag med min gamla Amazon
Det var redan skymning
Och löven hade nästan fallit av
Ner mot ängen var stigen hård och hal
Och en knut av små diffusa kval
Ensamkänslor kom i vågor
Liksom vittringen av hav
Tristessen
Var mitt pris för lugn och ro
Där inte ens en drömmare kan bo
Om han går på tå
Där folk står på
Som dårar
Och boningen var kall
Boningen var kall
Jag hade kört dit mest på vilsevis
Huset var rått och kallt som is
Fukten hade krupit in
Genom springor och spjäll
Jag ville följa tankarna till slut
Städa upp mitt kaos och vädra ut
Spåren av gårdagens gastar
Och motorhotell
Men jag kunde inte göra mycket mer
Än att elda i en spis och varva ner
En ständig flod
Av vankelmod
Som sårar
Och boningen var kall
Boningen var kall
Jag högg min ved men varje dag
Växte nytt sly av gammalt obehag
Jag hade luftat mina lungor
Men aldrig sagt ifrån
Retroaktiva fenomen
Ville släcka min eld med fotogen
När sammanhangen nådde tungan
Fanns ingen telefon
Jag ville varken stanna eller fly
Jag såg inga trän för bara sly
När jag föll på knä
Mot timrets trä
Kom tårar
Men boningen var kall
Boningen var kall

Lyrics translation

To a place without electricity and telephone
Did I come with my old Amazon
It was already dusk
And the leaves had almost fallen off
Down towards the meadow the path was hard and slippery
And a knot of small diffuse pangs
Lonely feelings came in waves
Like the weathering of oceans
Boredom
Was my price for peace and quiet
Where not even a dreamer can live
If he goes on tiptoe
Where people stand on
Like fools
And the dwelling was cold
The abode was cold
I would have driven there mostly on the wrong foot
The house was raw and cold like ice
The moisture had crept in
Through slots and dampers
I wanted to follow my thoughts in the end
Clean up my chaos and sniff out
The traces of yesterday's gastar
And motorhotel
But I couldn't do much more
Than to put on fire in a stove and unwind
A constant river
Of vankelmod
That hurts
And the dwelling was cold
The abode was cold
I chopped my wood but every day
Grew new sly of old discomfort
I had aired my lungs
But never said away
Retroactive phenomena
Wanted to extinguish my fire with kerosene
When the joints reached the tongue
There was no phone
I didn't want to stay or run
I didn't see any trees for sly
When I got on my knees
Against the wood of the timber
Come tears
But the abode was cold
The abode was cold