Hilda Borgström — Tomten song lyrics and translation

The page contains the lyrics and English translation of the song "Tomten" by Hilda Borgström.

Lyrics

Midvinternattens köld är hård
Stjärnorna gnistra och glimma
Alla sova i enslig gård
Djupt under midnattstimma
Månen vandrar sin tysta ban
Snön lyser vit på fur och gran
Snön lyser vit på taken
Endast tomten är vaken
Står där så grå vid ladgårdsdörr
Grå mot den vita driva
Tittar, som många vintrar förr
Upp emot månens skiva
Tittar mot skogen, där gran och fur
Drar kring gården sin dunkla mur
Grubblar, fast ej det lär båta
Över en underlig gåta
För sin hand genom skägg och hår
Skakar huvud och hätta —
Nej, den gåtan är alltför svår
Nej, jag gissar ej detta —
Slår, som han plägar, inom kort
Slika spörjande tankar bort
Går att ordna och pyssla
Går att sköta sin syssla
Går till visthus och redskapshus
Känner på alla låsen —
Korna drömma vid månens ljus
Sommardrömmar i båsen;
Glömsk av sele och pisk och töm
Pålle i stallet har ock en dröm:
Krubban han lutar över
Fylls av doftande klöver; —
Går till stängslet för lamm och får
Ser, hur de sova där inne;
Går till hönsen, där tuppen står
Stolt på sin högsta pinne;
Karo i hundbots halm mår gott
Vaknar och viftar svansen smått
Karo sin tomte känner
De äro gode vänner
Tomten smyger sig sist att se
Husbondfolket det kära
Länge och väl han märkt, att de
Hålla hans flit i ära;
Barnens kammar han sen på tå
Nalkas att se de söta små
Ingen må det förtycka:
Det är hans största lycka
Så har han sett dem, far och son
Ren genom många leder
Slumra som barn; men varifrån
Kommo de väl hit neder?
Släkte följde på släkte snart
Blomstrade, åldrades, gick — men vart?
Gåtan, som icke låter
Gissa sig, kom så åter!
Tomten vandrar till ladans loft:
Där har han bo och fäste
Högt på skullen i höets doft
Nära vid svalans näste;
Nu är väl svalans boning tom
Men till våren med blad och blom
Kommer hon nog tillbaka
Följd av sin näpna maka
Då har hon alltid att kvittra om
Månget ett färdeminne
Intet likväl om gåtan, som
Rör sig i tomtens sinne
Genom en springa i ladans vägg
Lyser månen på gubbens skägg
Strimman på skägget blänker
Tomten grubblar och tänker
Tyst är skogen och nejden all
Livet där ute är fruset
Blott från fjärran av forsens fall
Höres helt sakta bruset
Tomten lyssnar och, halvt i dröm
Tycker sig höra tidens ström
Undrar, varthän den skall fara
Undrar, var källan må vara
Midvinternattens köld är hård
Stjärnorna gnistra och glimma
Alla sova i enslig gård
Gott intill morgontimma
Månen sänker sin tysta ban
Snön lyser vit på fur och gran
Snön lyser vit på taken
Endast tomten är vaken

Lyrics translation

Midvinternattens cold is hard
The Stars sparkle and gleam
All sleep in solitary farm
Deep midnight hour
The moon wanders its silent ban
The snow shines white on fur and Spruce
The snow shines white on the roofs
Only the plot is awake
Standing there so Gray at ladgårdsdoor
Gray against the White Drive
Watching, like many winters before
Up against the disk of the moon
Looking towards the forest, where spruce and fur
Pulls around the yard its obscure wall
Brooding, but it will not Boat
Over a strange riddle
For his hand through the beard and hair
Shaking head and bonnet —
No, that riddle is too difficult
No, I'm not guessing this —
Beats, as he pats, shortly
Slick scouring thoughts away
Can be arranged and done
You can do your job
Going to visthus and gearshouses
Feel all the locks —
The cows dream by the light of the moon
Summer dreams in the booth;
Forgetful of harness and whip and drain
Pålle in the stable also has a dream:
The manger he leans over
Stuffed with fragrant Clover; —
Going to the fence for Lamb and sheep
See, how they sleep in there;
Goes to the hens, where the Rooster stands
Proud on his highest stick;
Karo in dogbots straw feels good
Waking up and waving his tail small
Karo his Santa knows
They are good friends
Santa sneaks up last to see
The husbandmen that dear
Long and well he noticed, that they
Keep his diligence in honor;
Children's Combs he then on tiptoe
Approaching to see the cute little ones
Let no one despise it:
It is his greatest happiness
So he has seen them, father and son
Clean through many joints
Doze like children; but whence
They came down here, didn't they?
Generation followed generation soon
Blossomed, aged, went — but where?
The riddle, which does not sound
Guess what, Come on!
The plot wanders to ladans loft:
There he has a nest and a stronghold
High on the skull in the scent of hay
Near the swallow's nest;
Now the swallow's Nest is empty
But until spring with leaves and Bloom
I think she'll be back
Followed by his rebuked wife
Then she always has to chirp about
Many a journey memory
Nothing but the riddle, which
Moving in Santa's mind
Through a run in the wall of the bar
Does the moon shine on the old man's beard
The striation on the beard glitters
Santa is pondering and thinking
Quiet is the forest and the no all
Life out there is frozen
Only from afar by the fall of the Rapids
Is the noise heard slowly
The plot listens and, half in Dream
Thinks he hears the stream of time
I wonder where it's going
Wonder where the source may be
Midvinternattens cold is hard
The Stars sparkle and gleam
All sleep in solitary farm
Good until morning
The moon lowers its silent ban
The snow shines white on fur and Spruce
The snow shines white on the roofs
Only the plot is awake