Woods of Infinity — Ursprung song lyrics and translation
The page contains the lyrics and English translation of the song "Ursprung" by Woods of Infinity.
Lyrics
Jag låter order sakta ta form
som en del av försöket att rida ut en storm.
Det skogstorn jag sitter i skakar av vinden
och dess bräckliga konstruktion får på örat och kinden.
Det stearinljus jag lyckats tända brinner med näppe och nöd,
en välriktad vindpust blir snart dess död.
Det är fortfarande länge kvar till första frosten
men jag känner mig redan frusen av regnet och blåsten.
Många är de människor som nu är fulla på krogen
men ytterst få är de som är ensamma i skogen.
Kristna, muslimer, judar och många därtill
kommer att dö när jag får som jag vill.
Skogen är vårt ursprung — skogen är vår borg!
I skog känner vi glädje, lust och sorg.
Vad gick fel? Jag vill kriga! Jag vill nå renhet!
Jag ser ut från min lilla höjd och skådar ett grågrönt landskap,
fritt från fröjd.
Jag känner mig säll fast jag är lerig, regnvåt — längt från värmen i ett hem.
Jag önskar mig blixt och åska! Något som göt mig rädd!
Jag vill bli uppryckt från nutidsmänniskans trygga bädd.
Kroppen huttrar, magen kurrar och tankarna far omkring.
Runt om mig härskar naturens eviga monotoni.
Det är regn och vind, mend ändå mer liv än en stadskårna.
Jag hör en klagan och möjligen ett rop
och plötsligt nedanför ser jag en meterdjup grop.
Skulle jag lägga mig där uti ville gropen täcka över sig själv…
Jag skulle ta ett djupt andetag och låtsas att jag snart måste bli väckt
och därmed varde mitt liv släckt.
Men en natt om sextionio år, då dimman ligger ogenomträngligt tät
har jag blivit en annan existens.
Då finns inga rimliga svar…
Kvar.
— Ravenlord — 2010−07−22
Lyrics translation
I let orders slowly take shape
as part of the attempt to ride out a storm.
The forest tower I sit in shakes off the wind
and its fragile construction gets on the ear and cheek.
The candle I managed to light burns with barely and distress,
a well-aimed gust of wind will soon be its death.
It remains for a long time until the first frost
but I already feel frozen by the rain and the wind.
Many are the people who are now drunk at the tavern
but very few are those who are alone in the forest.
Christians, Muslims, Jews and many more
will die when I get what I want.
The forest is our origin-the forest is our castle!
In the forest we feel joy, desire and sadness.
What went wrong? I want to fight! I want to reach purity!
I look out from my small height and behold a long green landscape,
free from joy.
I feel happy when I'm muddy, wet from the heat in a home.
I wish me lightning and thunder! Something that scared me!
I want to be caught up from the safe bed of modern man.
The body is shivering, the stomach is rumbling, and the thoughts are moving around.
Around me Reigns eternal monotony of nature.
It's rain and wind, but still more life than a city Corps.
I hear a wailing and possibly a cry
and suddenly below I see a meter-deep pit.
If I were to lay down where uti would the pit cover over itself…
I would take a deep breath and pretend that I will soon have to be awakened
and thus my life was extinguished.
But one night about sixty-nine years, when the fog lies impenetrably dense
have I become another existence.
Then there are no reasonable answers…
Remain.
- Ravenlord-2010-07-22