Björn Afzelius — Drottningen av Vence song lyrics and translation
The page contains the lyrics and English translation of the song "Drottningen av Vence" by Björn Afzelius.
Lyrics
När varmen vibrerar i det ljuvliga Provence
Då finns vi, som vanligt, ner' på Henry’s Bar i Vence
Vi njuter siestan vid en iskall halva vin
Och inväntar tåligt den betagande Christine
Därinne hörs ropen från ett märkligt klientel:
Dom Snälla Förlorarna i livets eget spel
Här häckar konstnärerna och hororna i sta’n
Här sitter bohemerna och flummarna på rad
Här lever man med varandra
Vid sidan av alla andra
Här söker man livets rus
Till dagens lägsta pris
Här ställer man inga frågor
Här delar man samma plågor
Här är varje njutning
Kanske livets sista spis
Vi sneglar förstulet ut mot torget då och då
Vi känner så väl till vilken väg hon brukar gå
När klockan slår fyra bjuder Henry själv på vin
Då är det snart dags för den bedårande Christine
Och plötsligt så tystnar vrålen
Och plötsligt så dämpas sorlen
Och alla förlorarna
Går ut på trottoarn
Där skrider hon fram i vimlet
Som nedstigen från en himmel
Det vackraste av dom alla:
Drottningen av Vence
Hom samlar förnödenheter i sin bruna korg
Och sakta förbleknar stadens färgsprakande torg
Då nicker vi mot varann och höjer våra glas
Snart är det vår tur, snart har vår drottning handlat klart
Så vänder hon sej mot baren
Och ser oss på trottoaren
Och ger oss ett leende
Som ingen annan har
Då skriker vi ut extasen
Och krossar dom tomma glasen
Då vet vi att också
Denna afton kan bli bra
Lyrics translation
When the heat vibrates in the delightful Provence
Then we are, as usual, down ' at Henry's Bar in Vence
We enjoy siestan at an ice cold half of wine
And awaits the tenacious Christine
Inside you hear the cries of a strange clientele:
The kind losers in life's own game
Here the artists and whores of sta'n breed
Here the Bohemians and the flumbers sit on a row
Here you live with each other
Alongside everyone else
Here one seeks the rus of life
At today's lowest price
You don't ask questions here
Here you share the same plagues
Here is every enjoyment
Perhaps the last stove of life
We look furiously out to the square every now and then
We know so well which way she usually goes
When the clock strikes four Henry himself offers wine
Then it's almost time for the adorable Christine
And suddenly the roar silences
And suddenly the murmur fades
And all the losers
Going out on the sidewalk
There she goes in the crowd
As descended from a sky
The most beautiful of them all:
The Queen of Vence
Hom collects supplies in his brown basket
And slowly the city's colorful square fades
Then we nod at each other and raise our glasses
Soon it's our turn, soon our Queen has finished trading
So she turns to the bar
And see us on the sidewalk
And gives us a smile
No one else has
Let's yell out the ecstasy
And smashes the empty glasses
Then we know that too
This evening can be good